I går vid den här tiden tro det eller ej hade jag en sådan där skön liten stund  i kroppen när allt kändes okej, bara just då en liten stund och just nu betyder de stunderna så enormt mycket för mig.

  I varjefall så hade jag musik i lurarna och mer eller mindre dansade fram längst en gata (nu blev ni nog förvånade ni som känner mig) men jo det händer, fast det är inte ofta, senast var faktiskt på stans största gata mitt i natten i december och inte en människa i närheten och full snöyra...ha,ha jag har mina hemliga stunder ;)

I dag känner jag tyvärr inte den glädjen alls, pappa har opererats och jag vet inte ens hur operationen har gått mer än att den dragit över tiden och att uppvaket tydligen inte gått bra av någon anledning som jag inte vet.

  Pratade med hans avdelning för en stund sedan och de lovade att höra av sig om han kommer tillbaks före klockan tolv i natt... jag är väll kanske bortskämd med att de alltid hållt mig uppdaterad relativt snart efter hans tidigare operationer, men det känns som att någon kanske skulle ha fått uppgiften på uppvak eller iva eller vart han nu är att ringa och ge mig någon information, eftersom hans avdelning inte har den och han blev opererad på förmiddagen!

Då borde de kanske förstå att som anhörig undrar man hur det har gått och i mitt fall kanske extra orolig eftersom pappa haft problem under operationer tidigare, men då har jag fått löpande information och det  ganska snart. Vilket oavsett hur jobbig och hemsk den informationen har varit, så har det känts skönt.

  Jag försöker se det possitivt hans operationsläkare har inte ringt! Vilket borde betyda att operationen gått relativt okej! För han brukar verkligen höra av sig annars, helt suverän!

Annars har det inte varit min dag idag heller, jag har lyckats sabba ett av gardinlängds paren i köket.

  Något med inställningarna på min symaskin är inte okej så hur jag än ställde om så blev inte sömsätten som de skulle, när jag äntligen sydde kapporna till köket, men peppar, peppar så syns det inte om man inte tittar nära.

  Fick även nya scheman för några veckor framöver med väldigt lite tid, så jag måste prata med chefen i morgon för kommer det fortsätta så, måste jag byta jobb eller lägga till andra former av jobb också...

Det börjar bli lite för mycket tråkigheter i mitt liv nu, behöver få le, skratta, känna genuin glädje om så bara för en kväll eller en dag...

I morgon är det meningen att jag ska följa med på jobbets träning för första gången i år, jag hoppas att det blir så för det brukar kunna rensa skallen.

 Nu blir det att krypa upp med en filt i soffan och hoppas att telefonen ringer snart  

Godnatt på er